German 1475-1528 Matthias Grunewald Galleries Only religious works are included in his small surviving corpus, the most famous being the Isenheim Altarpiece, completed 1515, now in the Musee d'Unterlinden, Colmar. Its nine images on twelve panels contain scenes of the Annunciation, Mary bathing Christ, Crucifixion, Entombment of Christ, Resurrection, Temptation of St. Anthony and saints. As was common in the preceding century, there are different views, depending on the arrangement of the wings; but the three views available here are exceptional. The third view discloses a carved and gilded wood altarpiece in the centre. As well as being by far his greatest surviving work, the altarpiece contains most of his surviving painting by area, being 2.65 metres high and over 5 metres wide at its fullest extent. His other works are in Germany, except for a small Crucifixion in Washington and another in Basel, Switzerland. He was asked in about 1510 to paint four saints in grisaille for the outside of the wings of Durer's Heller Altarpiece in Frankfurt. D??rer's work was destroyed by fire and only survives in copies, but fortunately the wings have survived. There are also the late Tauberbischofsheim altarpiece in Karlsruhe, and the Establishment of the Santa Maria Maggiore in Rome (1517-1519), Freiburg, Augustinermuseum. A large panel of Saint Erasmus and Saint Maurice in Munich probably dates from 1521-24, and was apparently part of a larger altarpiece project, the rest of which has not survived. Other works are in Munich, Karlsruhe, and Rhineland churches. Altogether four somber and awe-filled Crucifixions survive. The visionary character of his work, with its expressive colour and line, is in stark contrast to Albrecht Durer's works. His paintings are known for their dramatic forms, vivid colors, and depiction of light.  Related Paintings of Matthias Grunewald :. | The Meeting of St Erasmus and St Maurice (mk08) | Carrying the Cross | Stuppach Madonna | Lamentation of Christ before 1523 | Sts Paul and Antony in the Desert |
Related Artists:
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
CUYP, Benjamin Gerritsz.
b. 1612, Dordrecht, d. 1652, Dordrecht Dordrecht,,Painter, half-brother of Jacob Cuyp. Houbraken stated that he studied with his half-brother Jacob. Benjamin entered the Guild of St Luke on 27 January 1631, at the same time as his brother Gerrit Gerritsz. the younger. In 1641 Benjamin gave evidence in a medical affair, which has prompted speculation that he may have trained as a doctor, but in 1643 he is twice recorded in The Hague as a painter, living with other artists.
Gustave Le Gray
French Photographer, 1820-1884,French photographer, painter and teacher. He studied painting with Paul Delaroche until 1843. A study trip to Switzerland and Italy, financed by his parents, followed, but it was cut short by an untimely marriage in 1844, his sudden return to his family's home and the subsequent birth of two children in 1845 and 1846. Skilled in painting as an experimenter with pigments, he was attracted to the experimental side of the new paper negative processes available in France after 1847 and plunged into photography, probably to finance the burdens of the family life newly thrust upon him. His treatise, Trait? pratique de photographie sur papier et sur verre (1850), outlined his own variant of the dry waxed paper negative process using thinner paper, as well as a recipe for collodion on glass negatives rivalling that of the English inventor Frederick Scott Archer (see PHOTOGRAPHY,